Det är inte ofta man pratar om begravningar. Ännu mindre om man är ung och livet snurrar på i högt tempo. Men när någon man bryr sig om går bort, förändras allt. Plötsligt står man där och ska ta farväl. Då vill man att det ska bli rätt.

När en nära vän till min familj gick bort nyligen, fick jag vara med och hjälpa till att planera begravningen. Det var första gången jag gjorde något sådant. Vi ville skapa en fin stund, något personligt, men samtidigt känna stöd genom hela processen.

Tryggheten i att få hjälp
Vi vände oss till en begravningsbyrå i Stockholm som vi hade fått tips om. Redan från första mötet kände jag att vi hamnat rätt. De var varma, tydliga och visste vad de gjorde. Det var ett lugn som smittade av sig, vilket var precis vad vi behövde just då.

Att ordna med musik, plats, blommor och minnesstund kändes till en början överväldigande. Men när någon lotsar en steg för steg, blir det hanterbart. Det blev inte stelt eller opersonligt, utan snarare tvärtom. Det blev ett avsked som verkligen speglade personen vi förlorat.

Vi valde en mindre lokal i närheten av där han bodde. Det kändes rätt att hålla det nära, att vara på en plats som betydde något. Det blev en stillsam ceremoni, men också ett tillfälle att dela minnen, skratta lite och gråta tillsammans.

En dag som faktiskt gav något
Jag var nervös innan, för hur det skulle kännas. Men när dagen kom, kändes det märkligt nog vackert. Det fanns en värme i rummet, ett lugn. Musiken vi valt – några låtar från hans favoritlista – skapade känsla.

Efteråt hade vi minnesstund på ett litet café med egen bakgård. Det var avslappnat och precis lagom. Inget stelt eller tillgjort. Vi kunde prata, minnas, och känna att vi tagit farväl på ett fint sätt.

Det jag vill säga med allt det här är: en begravning i Stockholm behöver inte vara något man bävar för. Med rätt hjälp och en tydlig känsla för vad man vill, kan det bli något vackert. Något som stannar kvar, på ett bra sätt. Och mitt i allt sorgligt – något som ger tröst.